Levnadsbeskrivning

Ottar Vendelkråka var en möjligen historisk uppsalakung under 500-talets första hälft. Han nämns i det genealogiska diktverket Ynglingatal som av olika forskare dateras till antingen 900-tal eller 1100-tal. En del forskare har antagit att Ottar är identisk med den i Beowulfkvädet (från ca år 900) nämnde Ohtere av "skilvingarnas ätt". Ohtere hade två söner med namnen Eanmund och Eadgds, av vilka man velat identifiera den senare som sveakungen Adils, och en farbror Onela som han bekrigade med hjälp av geaterna, vilka har identifierats som götar, jutar eller gutar, beroende på vilken forskare man väljer. Ottar dog i "Vendel", vilket i Snorre Sturlasons diktverk Heimskringla klart identifieras som Jyllands nordligaste del. Enligt en långt senare svensk tradition (tidigast 1600-tal) skulle Ottar vara gravlagd i det uppländska Vendel i Ottarshögen. Tillnamnet Vendelkråka är diskutabelt eftersom detta oftast applicerats på Egil Vendelkråka och började användas på Ottar först av Snorre. Snorre förklarar dock tillnamnet med att Ottar gjorde uppror mot kung Frode av Danmark där han blev dödad i Vendsyssel. Från Vendsyssel ska man ha skickat en träkråka istället för Ottars kvarlevor. Ottars existens som historisk person är ytterst osäker, då de källor han figurerar även i övrigt har markanta sagoinslag, är tilkomna hundratals år efter de skildrade händelserna och innehåller mängder av personer vilkas existens inte kan styrkas genom andra källor. Liksom för övriga svearegenter före år 1000 är faktaunderlaget angående Ottar tämligen skralt. Han måste följaktligen betraktas som "sagokung".